ellinor- en del av min vardag

Till Jennie:

I natt dog en ängel, en oskyldig snäll ängel,
En Ullabella, en utan talets och kroppens gåva men med humor, skratt och tårar.
Som somnade in efter många års kamp med blicken upp mot himlen hon alltid har haft.
Hon har aldrig velat se neråt utan alltid strävat uppåt, framåt, trummandes på sin trumma.
Nu är hon där springandes, talandes, fnissandes och lär säga sin starkaste åsikt till änglarna där.
Sjungandes, hoppandes, dansandes och allt det hon inte kunde göra här.
Men jag hoppas du vill blicka neråt en stund då och då och se att vi i din familj saknar dig så.
Nu när du inte hindras av kroppsliga hinder. Titta neråt då på molnen vart du än springer och se att vi ett tårdränkt leende dig sänder.
Starta ett band med de andra änglarna ge farmor och farfar en kram, hälsa dom ifrån mig.
Att äntligen kunna klappa Flamman och Sotis och gör allt det du drömt om.
Nu är du fri från rullstolens bojjor.

Men glöm nu inte bort kära kusin, vi älskar dig och själviska som vi är hade velat ha dig här hos oss föralltid.

Kram Ellinor